Hej på er igen!
Vi har inte haft så mycket att skriva om så därför har det varit lite tyst här på sidan.
Det har inte blivit så mycket fotografering heller för den delen. Blir ju definitivt inte av när regnet öser ner.
Men det går faktiskt att fotografera inomhus också fastän det inte blir lika bra foton.
Äntligen börjar matte komma i fas med klippningen av alla amrisar här hemma. Valet och kvalet så rök pälsen på Nova.
Som ni ser så hade hon fått riktigt mycket päls och när den är ren och fin så är det inte det lättaste att sätta saxen i den. Men jag försökte komma ihåg hur den såg ut efter några dagar i regn och rusk.
Tyvärr är hon inte helt frisk efter vårens mystiska sjukdom, så jag kan inte ställa ut henne ännu. För jag hoppas givetvis att hon ska bli helt återställd.
Min kollega sa något klokt, pälsen växer ju ut och det är ju alldeles sant.
Jag försökte klippa med en distanskam på 19 mm, men det bara hackade så det slutade med en distanskam på 13 mm.
En aningen kort, men det växer ganska fort och redan nu efter en vecka så ser det bättre ut.
En väldigt praktisk frisyr med tanke på det blaskiga vädret som råder och Nova själv tror jag blev väldigt nöjd.
Nova 1 vecka senare.
Isac ville inte vara sämre utan han klippte bort mustasherna och blev väldigt nöjd.
När han var färdig så regnade det, ovanligt va?!
Med regnkappa och boll i munnen travade han fram med stolta steg och högt huvud. Han verkade tycka han var det snyggaste killen i världen....
Charlie ville inte vara sämre. Men de som känner Charlie ser att han sitter på helspänn och har glimten i ögat. Han är en riktig liten spillevink med många hyss. Man kan inte låta bli att älska denna lilla krabat, trots att han hittar på otyg titt som tätt.
En otrimmad Hyacinth. Som ni ser så är det svart päls som växer ut och blir längre på tan-teckningen.
Så tan tecknen syns bara sämre och sämre ju långhårigare de blir. Efter lite mattemagi så såg hon ut så här:
En viss skillnad va, ha ha.... Mattes sötnos och mistlur. Hon är den som visslar när det är dags för frukost, inte så populärt när lillhusse sover bredvid...
Så här kan man se ut på promenaderna när man är en nybadad amris. Här är det Zita som matte klätt ut. Många blickar får hon och nu börjar folk lära sig att hon inte har ont i öronen ha ha....
Hallå matte!!! Kan du inte tala om hur duktiga vi är på att gnaga på ben!
Självklart ska jag det. Ni är så duktiga och rädda om era ben att vissa av er får jag stänga ut i olika rum så ni inte blir osams.
Nova behöver ligga ensam och gnaga, för hon är inte nådig om någon annan hund försöker närma sig henne och benet.
Hajjan är inte lika vaktig, hon får ligga i samma rum som Isac och knaga.
Hon tycker däremot att Isac alltid får ett godare ben än vad hon får. Så då protesterar hon genom att klaga (yla och skälla) för att han ska ge sig och lämna över benet till henne. Ibland orkar de andra hundarna inte höra henne och lämnar över benet, men ibland så tycker de att hon kan få hålla på.
Isac, - åå vilket vackert och gott ben jag har. Det luktar så gott också.....
Det finns olika slags tekniker. Zita brukar använda korgen som stöd så att inte benet åker omkring när hon ska tugga.
Under tiden som jag fotograferade Zita så passade busfröet Charlie på att ta kamerafodralet. Som tur var så hann jag se detta innan det blev söndertuggat.
Nu håller vi tummarna för att det ska bli bättre väder, uppehåll.
Sen vill vi även att alla golfare ska packa in sina golfklubbor för vinterförvaring så vi kan få sträcka ut våra ben på deras fantastiska "ängar".
Ha´en trevlig helg!
Kram från Petra & Elvisligan.
