Charlitas Dagbok

Vov vov på er allihopa!
Sa till matte att det känns lite orättvist att Charlie ska få skriva här och inte jag. Så efter lite övertalning så fick jag lov att skriva några rader.

Det har nu snart gått mattes sista semestervecka.
Vi började veckan med att åka upp till Rimbo för att hälsa på husses föräldrar. Alltid lika mysigt, vi brukar förutom promenaderna där det finns massor av nytt att lukta/smaka på, få vara i en stor hage.
Det var jag, Charlie och Gasto som åkte. Det känns tryggt att ha med sig Gasto som kan vakta om något farligt närmar sig. Charlie säger att det är lugnt, han ska vakta mig. Men jag litar inte på honom, för det räcker med att det kommer en fjäril så glömmer han bort att vakta.

Veckan har också kantats av regn. Egentligen bryr vi oss inte så mycket om regn, det är ungefär som att bada. Hm... det kanske inte var så kul i alla fall. Men matte surade över att det regnade och alla blöta hundar, handdukar och att det började lukta "surhund". Fattar ingenting, det fanns ingen sur hund vad jag kunde se??

På söndag ska vi åka på vår första hundutställning. Vi var med och tittade när Gasto var på sin sista utställning innan han blev nerklippt och det såg ju inte så svårt ut.
Nu envisas matte med att vi ska träna??!! Hur kul är det att springa runt runt och inte göra någonting? Inte alls, det är roligare att lukta på allt i gräset. Men tji, det får man inte, utan man ska springa med huvudet uppåt.
Matte brukar bjuda på godis när man har varit duktig, så därför brukar jag göra det hon vill så hon blir glad och sen kan jag få göra det jag vill.
Charlie däremot har inte förstått det hela. Han försöker få av sig kopplet, studsar på två ben, ibland tror jag faktiskt inte han har något ben i backen. Det borde bli stora godisar åt alla dessa konster tycker han, men matte är visst inte nöjd med dessa konster. Usch vad tråkig två-benta kan vara och så fyrkantiga. Tänk stort! Tänk annorlunda!

Matte har ett stort frågetecken om hur det ska gå på söndag? Kan det gå annat än bra säger jag.
Matte säger följande:
Hyacinth springer fint och ställer upp sig fint, men ser för tillfället ut som en känguru i kroppen. Högre bak än fram.
Charlie hoppar mestadels fram, står fint i 1 sekund, men är väldigt fint konstruerad och välkroppad.
Så det blir spännande att höra om domaren har samma åsikt som matte....
Men matte tycker att det inte spelar någon roll hur det går, för vi är bäst ändå.

Hon kallar Charlie för sin egen lilla Emil. Vet inte, men jag har hört att det var en lite illbatting till pöjk, så det lär väl stämma in på brorsan.

Isac har inte mått bra i magen och nu är det visst själen som fått sig en törn.
Vår mamma Nova höglöper. Vet inte riktigt vad det är, men alla hanhundar är som galna. De lyssnar inte och blir liksom lite konsiga. Isac får se efter oss små när vi är inne, men han är inge rolig för han vill inte busa. Sen har han inga långa öron att hänga i. Så jag ska nog försöka tjata till mig att få vara hos min mamma istället.
Däremot så har jag börjat tukta Charlie lite, jag menar, han kommer och tror att han är något. Nej, killar ska veta sin plats på en gång tycker jag.
Charlie å sin sida tycker att tjejer ska veta sin plats. Så ibland går det ganska hett till när vi blir osams, så matte måste gå in och tala om att nu får det räcka...

Här är lite foton som matte tog på oss när vi var ute på gräsmattan och rasade runt.


Charlie: Mmm.... vad det är gott med grisrumpor.
Hyacinth: Jag vill också smaka! Snääälla....
Ch: Det är inget för tjejer......


Hyacinth: Då tar jag en pinne istället! Mums.. va gott!


Charlie: Gör det! Jag behåller grisen...


Åh... va han är tråkig! Jag vill ju att han ska springa efter mig...


Hyacinth: Nej, om man skulle hitta på något?


Charlie: Visst, men försök inte ta grisen!!

Nej nu måste jag äta lite mat och sen ska jag gå ut med brorsan och göra byn osäker, ha ha...
Solen skiner och om vi har tur så kanske det blir en promenad runt kalkbrottet.

Vov vov!! från Hyacinth  med flock.

Vov vov!
Eftersom matte verkar ta så´n tid på sig innan hon skriver några nyheter så får väl jag Charlie skriva några rader istället.
Då kanske vi slipper en massa lögner här på bloggen också.

I tisdags så fick jag, syrran och morbror Isac gå en lååång promenad runt något som kallas för kalkbrottet.
Det är en traktorväg med massor av skog runt omkring, kottar och massor av hästbajs och annat smaskigt.
Först fick syrran och jag ha koppel på oss. Förstår inte varför det.... Jag gick med husse och Hyacinth gick med matte. Isac fick springa lös den lyxen, men sprang han iväg för det när han kunde?? Nej, han var hos husse och matte hela tiden. Förstår ingenting?!
I alla fall så helt plötsligt så var matte och Hyacinth borta, de måste ha ätit dunderhonung el. något som kunde försvinna så fort. Husse släppte loss mig och då hörde jag hur matte ropade mitt namn. Självklart så sprang jag allt vad jag kunde mot ljudet och DÄR runt hörnet så stod dom och väntade på mig allihopa. KUL!!
Matte kopplade loss Hyacinth också så vi kunde springa ikapp.
Det var sååå skönt att få sträcka på tassarna och bara känna vinden i öronen.... Långt där borta tror jag jag hörde mattes röst, kanske ropade hon mitt namn. Vet inte riktigt, bryr mig inte....
Så blev jag lite trött och när jag stannar till och ser mig omkring så finns det inga här. Hallå! var är alla?
Tänkte att det var lika bra att springa tillbaka och se efter, vad får jag se då?! Jo matte och flocken som går/halvspringer åt andra hållet. Ja, det var bara att hänga med.
Så där var det gång på gång. Till slut kände jag att jag måste hålla mig på lite närmare avstånd för det där tärde på mitt tålamod och lite även på min ork.
När vi kommit en tredjedel av vägen så blev jag kopplad, det var visst branta klippkanter precis bredvid vägen och matte ville inte påfresta sitt hjärta allt för mycket på en gång. Tja, det spelade inte så stor roll, för jag var ganska nöjd med att lunka bredvid matte i alla fall.
Men det där var bara uppvärmningen, för var vi märkbart trötta för det? Nej, vi kunde gott och väl ha gått ett varv till...

Dagen efter packades vi in i "finbilen" (husses V70) med packning. Aha.. vi ska på utflykt! Kul!
Alla de vuxna fick vara hemma med lillmatte och lillhusse.
Några minuter tittade vi lite på omgivningen, sen rullade vi ihop oss och somnade. Väck oss om det händer något spännande!
Husse körde och visade var han växte upp, matte tyckte det var kul, men jag säger bara - intresseklubben antecknar!

Sen blev klockan så mycket och matte behövde visst besöka ett speciellt rum, så då fick vi åka på Mc Donald´s. Mums tänker ni, men det blev ingen hamburgare till oss. Men vi rastades och sen fick vi vår egen goda mat, det gick bra det också. Sen åkte vi och åkte vi.... och helt plötsligt stannar bilen och DÄR står syrran Daisy innan för staketet. VAD KUL att ses!! Vi sprang omkring och hälsade och ja, sprang omkring...
Sen var vi hos syrran och hennes nya flock hela em. Vi fick smaka på deras ben, pröva alla leksaker och det fanns MASSOR! Charlie hittade en gul fågel och ben som han gärna vaktade. Sen busade vi lite med Daisys storasyster som heter Kompis. Hon var väl måttligt road av oss ibland, hi hi....


Alla hjälps åt att ta bollen från Kompis!!
Tror ni ja, säger Kompis.


Charlie - Din matte säger att alla ska få smaka. Vi är faktiskt gäster hos dig!
Daisy - Ha ha... tror du ja. Ska du ha nåt får du försöka ta själv..


Daisy & Charlie - Ska vi springa el. busa?


Hyacinth - Jag är bara med om ni ska springa!
Tack Anna, D & K matte som tog så fina kort som vi fått till vår blogg

Daisy & Kompis bor toppen fint och hundvänligt. Man kan springa in genom entredörren sen ut på altanen, nerför en trappa upp längs gräsmattan och in genom dörren igen. Helt suveränt. Så vi fick t.o.m hennes syrra Kompis att springa med oss lite. Sen la vi oss och vilade lite under bordet hos hussarna och mattarna, som satt och fikade. Det är konstigt att bara för att jag hittade massor av goda leksaker så tyckte de andra att det var de bästa leksakerna. Men jag tog dom först och då lämnar jag inte bort något...
På em åkte vi hem och då var vi ganska sega så det blev inget kalkbrott den kvällen.

Men igår em så gick vi igen och nu fick jag vara lös mera och matte tyckte jag var mycket lydigare. Om det sen berodde på värmen el. om jag var lydigare tänker jag inte tala om.
Den här gången gick vi fram och tillbaka så det blev nog närmare 6 km. Så det var skönt att komma hem och vila upp sig lite...
Vi får se om det blir idag också, men matte pratade om att nu var det fakstiskt Nova, Gasto och Zitas tur att gå. Jaha, ska man turas om också. Jag tycker gott att matte och husse kunde gå två varv, är det för mycket begärt?!

Ni kanske undrar varför det inte finns några foton på dessa promenader. Men matte har fullt upp med att springa hit och dit, så en kamera skulle bara vara i vägen. Det får bli när jag har blivit lite lydigare säger hon. Ha ha.. då kommer hon aldrig att få ta några kort! Men det säger jag inte till henne, ha ha...

Nej nu måste jag ut och lyfta på benet. Ja, ni läste rätt, jag Charlie har börjat lyfta på benet när jag kissar, som en rikgit karl. Dessutom så sparar jag på resurserna så jag kan markera runt hela promenaden. Precis som Isac och Gasto har lärt mig. Det ni, så stor har jag blivit...

Trevlig helg allihopa!
Vov vov från Charlie med flock.

Hej hopp i det soliga Sverige!
Men det har även varit lite sämre väder till och från. Vad passar bättre en sån dag, kväll rättare sagt än att tugga på märgben.
Vi menar, Isac fyllde faktiskt 6 år 24/7, blev det kalas? Icke!
Men någon dag senare så fick vi faktiskt vår kalas buffé i form av märgben, mums!!
Matte måste dela upp alla för är det något vi vaktar och kan bli osams om så är det märgben.
Mamma Nova vaktar visserligen allt och tycker att allt är hennes och hennes son Charlie har tagit efter och tycker att allt är hans. Så där kan det bli lite problem. Men än så länge backar ungdomen undan och lyssnar på sin mor.


Nova njuter av det goda benet och nåde den som försöker ta det!!


Isac gnager i samma "bås" som Nova, men de är på varsitt ställe som tur är.


Det är andra gången i sitt liv som Charlie får ett nytt märgben med massor av mums att bita bort. Charlie ligger i samma rum som Hyacinth. Men för säkerhets skull så har han lagt sig så långt borta från henne som möjligt. Kanske försöker hon byta till sig hans ben annars, som självklart är godast.


Hyacinth gömde sig med sitt supergoda ben. Men matte var där och drog bort draperiet för att kunna fota.
Bilden talar väl för sig själv om hur gått det är....


Zita som låg i samma rum som Gasto hade en annan taktik. Om man ligger i korgen så kan inte benet glida omkring så lätt.


Jag ska nog lyssna på min kloka mamma, för det här var inte lätt att få något bra tag på. Gasto i full färd med att försöka gnaga bort alla godsaker på benet.

Här var alla hundar obadade och otrimmade. Men de har nu alla genom gått en make-over och blivit både badade och trimmade. Alla hundar är nu nertrimmade ordentligt. Nej inte alla, Nova och valparna har sina pälsar kvar och har bara blivit trimmade på öron och nosar.
Men vi återkommer till det.
Först några foton från när Sonia var här på besök. Alltid lika roligt med besök, för det blir så tråkigt i längden att leka med varandra tycker valparna. Så när de ska springa av sig så blir det mest att de går och letar efter ätbart på tomten.
Charlie vill busa och Hyacinth vill springa. Vilket resulterar i att Hajen får Charlie att springa men då genar han över gräsmattan och slänger in henne i en buske. Då blir hon sur... Antingen går de skilda vägar el. börjar bråka.


Sötnosen Sonia har rasat runt med syskonen på gräsmattan.


Jag ska bara vila en stund i skuggan Sonia, sen kan vi brottas igen - Charlie


Säg till om du vill springa ikapp, för då kan jag vara med. - Hyacinth


Brottning mellan Charlie och Sonia...

Jag har en längre tid funderat fram och tillbaka på hur jag ska göra med Gasto och hans päls.
Han har lidit väldigt mycket av värmen de senaste veckorna. Har utställningstränat honom för att ev. kunna få något cert till hösten. Men han orkar inte springa på så mycket som krävs för att ligga i toppen.
Så igår när jag skulle bada honom så kom det slutgiltiga beslutet. Han ska få njuta av sommaren och semestern han också.
Gasto kan vara lite småjobbig när man ska klippa tassar m.m. Men det var precis som han förstod vad som var på gång för han stod alldeles stilla och bara njöt.
Så här blev resultatet, för självklart var vi tvungna att inviga frisyren med bollar på fotbollsplanen. Nu när han orkar springa omkring. Han blev som en kalv på grönbete:


Visst blev jag söt? Fattar inte att matte har väntat så länge med det här!


Även mamma Zita som var med har fått en ny frisyr = kort päls på öronen.
Detta gör att nu fladdrar öronen mycket mer och vädrar så förhoppningsvis så slipper vi öroninflammationer hädan efter.


Denna underbara sommarbild får avsluta bloggandet för den här gången.

För nu vill valparna ha mat, gå ut och sen ska det göras lite nytta här hemma.
Kram på er allihopa!
Petra & Hundligan.